Det lilla trollet och hans goda gärning.
Det var en gång ett litet troll som kände sig så ensamt. Var han än gick flydde små djur i rädsla för trollet. De blev rädda när de såg hans stora näsa, som faktiskt såg ut lite som en potatis, och när de såg hans mun så började de skaka. Det var faktiskt inget fel på hans näsa, eller hans stora mun, båda två hade suttit fint på andra små djur, människor eller några andra små magiska varelser, men hans familj hade alltid uppfyllt det som troll var menade att göra: nämligen att skrämmas. Därför vågade ingen fråga vad han hette, om han hade några syskon eller var han var född.